Om ångest/oro och panikångest. Vad är de? Vad är de som kan utlösa de? Vad kan behandling (djupvåg) göra för att förhindra det? I en behandling går jag också igenom hur man kan undvika ångest i de dagliga livet.
Stark ångest kan leda till panikångest eller panikattacker. De yttrar sig ofta som skrämmande kroppsliga symtom, men orsaken är ofta psykologiska mekanismer.
Panikångest är en reaktion på att kroppen signalerar rädsla eller fara. Det mesta av kroppens funktioner är helt automatiska. Processer i kroppen sköter sig helt utan att påverkas av vårt medvetande och vår tankeförmåga (autonoma nervsystemet). Det finns en utbredd missuppfattning av att panikattacker är en sjukdom. Panik är vår yttersta stressreaktion, ett tillstånd där kroppen ställt sig in på att överleva ett hot. Det är en normal psykisk process hos en normal människa. Om människan blev attackerad av ett djur skulle hon uppleva just de känslor som upplevs under en panikattack. Problemet är att attacken hamnar på fel ställe och att man ofta inte har en aning om vad som utlöste den.
De vanligaste reaktionerna:
- Bultande hjärta
- Svettningar
- Skakningar
- Känsla av att tappa andan
- Tryck för bröstet eller bröstsmärtor
- Illamående
- Ostadighetskänslor
- Overklighetskänslor
- Domningar
- Frossa
Varför får man panikattacker?
Forskningen visar att det kan finnas en genetisk sårbarhetskomponent som yttrar sig genom överaktivitet hos det autonoma nervsystemet, som styr kroppens fly- eller fäkta reaktioner. Men stark stressreaktionen i samband med negativa livshändelser kan leda till att man utvecklar paniksyndrom. Hög stressbelastning kan då givetvis aktivera kroppens livsnödvändiga alarmsystem som signalerar fara och manar till flykt av misstag. Det kan också finns beteenden som vidmakthåller paniken.
T.ex. att man har lärt sig reagera på stressreaktioner på fel sätt, brist på information och kunskap, feltolkning av det som sker i kroppen eller rädsla för vad panikattacken ska leda till.
Överdriven uppmärksamhet på kroppen + undvikandebeteende = ökad spänning och hotupplevelse vilket banar vägen för nya panikattacker.
Paniksyndromet vidmakthålls
Uppkomsten av panikattacker kommer i samverkan av biologiska och psykologiska processer. Den drabbade behöver finna en rimlig förklaring med sitt förnuft för rädsloreaktionen för att inte tolka de kroppsliga symptomen som signaler på något katastrofalt håller på att hända. Katastrofala tolkningar av symptomen ger hjärnan nya farofyllda impulser vilka i sin tur påverkar rädsle-reaktionen som snabbt kan eskalera och kulminera i en panikattack. De kroppsliga reaktionerna vid panik är helt ofarliga och skiljer sig inte fysiologiskt från annan rädsla, det enda som skiljer sig är tolkningarna av dem. De leder varken till hjärtinfarkt, svimning, psykos eller något annat farligt. Efter en rädsloreaktion följer en väntan på att den ska återkomma, så kallad förväntansångest. Denna leder till överdriven bevakning av kroppen då minsta kroppsliga symptom uppmärksammas. Rädslan leder ofta till ett undvikandebeteende som innebär ett undvikande av situationer där det skulle kunna vara svårt eller skämmigt att fly.
Så varför kan djupvågsmassage hjälpa dig?
Endorfiner – kroppens smärtstillare – Ordet massage tros komma från latinets massa eller grekiskans masso “att beröra”. Produktionen av endorfiner kommer när man får beröring, vilket gör att man blir bättre rustad för att både fysiskt och psykiskt möta olika motgångar och krav.
Minskar ångest och depression – massage minskar produktionen av stresshormonerna kortisol och noradrenalin och ökar halterna av må-bra hormoner som dopamin, serotonin och oxytocin. Med massage lär man sig även att slappna av i kroppen vilket sedan påverkar vardagslivet – att kunna slappna av är en viktig del för att minska stress. Forskare har även visat att massage är särskilt bra för personer med depression och andra besvär.
Motverkar stress – Vid beröring och massage frigörs “må-bra-hormonet” oxytocin. Hormonet verkar lugnande och sänker både pulsen och blodtrycket. Forskning från Japan visar att studenter som fick massage före tentor fick lägre nivåer av stresshormonet kortisol.